Bouppteckning

Boutredning/bouppteckning

När någon dör måste dödsboet upprätta en bouppteckning. Bouppteckningen skall visa på den avlidnes tillgångar och skulder som de var på dödsdagen.

I bouppteckningen fastställs vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och testamentstagare. Därpå följer en redovisning av den avlidnes samtliga tillgångar och skulder. Var den avlidne gift skall båda makarnas egendom redovisas.

Bouppteckningen ligger till grund för framtida bodelning samt arvskifte och är ett juridiskt dokument som utgör dödsboets legitimationshandling.

Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsdagen och lämnas in till Skatteverket för granskning senast en månad efteråt. Man kan få anstånd för en senare inlämning om det finns särskilda svårigheter, men anståndet måste begäras inom tre månader.

Dödsbodelägarna är ansvariga för att en deklaration och en bouppteckning upprättas, att dödsboets egendom förvaltas, att dess skulder betalas och att arvskiftet utförs.

Under vissa omständigheter kan en s.k. dödsboanmälan ersätta bouppteckningen. Det kan ske om den avlidnes tillgångar inte räcker till annat än begravvningskostnader och övriga utgifter uppkomna med anledning av dödsfallet.

Vem får upprätta en bouppteckning?

Boupptecknign ska förrättas av två utomstående personer med goda kunskaper inom arvsrätten, s.k. förrättningsmän. Förutom upprättandet av boupptecknignen ska de anteckna och värdera kvarlåtenskapen, kalla samtliga dödsboedelägare till bouppteckningen samt ge juridisk information och vägledning. De som upprättar en bouppteckning får inte vara dödsbodelägare.

Vilka ska kallas till bouppteckning?

Samtliga dödsbodelägare, efterarvingar och universella testamentstagare ska enligt lag skriftligen kallas till bouppteckningsförrättnignen i god tid.

Dödsbodelägare kan vara make, efterlevnade sambo, barn, barnbarn, övriga släktningar och universella testamentstagare.

Den som genom testamente ska ärva hela kvarlåtenskapen, eller del av den, benämns som universell testamentstagare och ska kallas till bouppteckningen. Annan testamentstagare som ska ärva en bestämd sak eller penningsumma eller annan bestämd föremål benämns som legatarie. Legatarie är inte dödsbodeägare och behöver inte kallas till bouppteckningen.

Efterarvinge kallas sådan arvinge eller testamentstagare som ska få ut sin lott först efter att annan arvinge eller testamentstagares rätt till egenodomen upphört. Legal efterarvinge är t.ex. gemensamma bröstarvningar och syskon när efterlevande make eller maka ärver. Efterarvingar är inte dödsbodelägare men ska ändå kallas till bouppteckningen.

Om det finns testamente efter den avlidne bör den som har boet i sin vård snarast läsa testamentet eftersom det bl.a. kan innehålla föreskrifter om den avlidnes begravning.

Dödsbodelägarna har ingen skyldighet att närvara vid bouppteckningen. Det är endast den som uppger boet, den s.k. bouppgivaren, som måste närvara.

Dödsboanmälan

Om det saknas tillgångar i dödsboet efter att begravningskostnaderna är betalda kan en enklare form av bouppteckning göras av socialförvaltningen, en s.k. dödsboanmälan. Undantag görs om den avlidne var ägare till en fastighet. Då måste alltid en bouppteckning upprättas.

Om dödsboet inte har  tillgångar så att det räcker till begravningen?

Alla har rätt till en värdig begravning. Även om dödsboet inte har egna tillgångar som räcker till begravningskostnaderna. Hos Socialförvaltningen i den kommun den avlidne var folkbokförd kan man söka om ekonomiskt bistånd till begravningen. Kommunen gör sedan en utredning.

Tänk på följande:

Betala inga fakturor! Just därför att alla har rätt till en värdig begravning ska inga andra räkningar betalas innan begravningskostnaderna är betalade eftersom kostnaderna för en begravning är en prioriterad skuld.

Tala med socialkontoret eller boutredaren innan begravningen. Varje kommun har sina riktlinjer så hör med dem om vad som gäller i just ert fall.

När en faktura kommer i dödsboets namn så kontaktar ni fordringsägaren och informerar om dödsfallet och om att det saknas medel i dödsboet. Betalningsdatumet flyttas då vanligen fram.

När dödsboanmälan eller bouppteckningen sedan är klar och visar på ett underskott, underrättas fodringsägarna.

Säg upp alla autogiron så snar ni kan. Det är viktigt så att inte dödsbodelägarna blir betalningsskyldiga för dödsboets skulder.